När spelade vi bra med en man mera senast? Har det någonsin hänt? Jag minns faktiskt inte. Själv drog jag något slappt skämt om att nu vet vi hur det kommer gå när domaren drog fram det lelle röde och det tänkte nog spelarna också för den profetian självuppfyllde vi på bästa sätt. Det var ändå lite av en välsignelse för stunden då motståndarna egentligen hade kunnat gå in i halvtid med en 3-0 ledning, hade det inte varit för Mouras ben, ribban och Robin Books satellit över öppet mål. Jag förstår så klart att vårt lag, alltså GAIS i dagens läge, inte kan gå ut och börja tokdominera bara för vi blir en gubbe mer. Inte med vårt spelarmaterial. Men lite mer hade jag hoppats på.
Boris hamnade i en ovan roll som spelfördelare när Varberg föll ner djupt och höll det tight och det gick liksom inte att hitta någon öppning någonstans förutom till en ofta ensam wingback eller en mittfältskollega som ändå fick passa tillbaka hem igen. Hade vi satt vårt enda riktiga läge i matchen, som kom när Bohm inkastväggade med kaptenen och drog iväg ett inlägg som Wängberg inte lyckades hålla nere på nära håll, så hade allt varit frid och fröjd. Vid målet förlorar vi en luftduell på mitten samtidigt som närmsta mittfältare står och kollar boll och när vår höger wingback startar sin hemåtlöpning 0,75 sekunder för sent blir det fritt fram för Liljenbäck att dra upp den i krysset. I detta läget tycker jag, precis som mot Frej, att vi ska vara mer syniska och någon får fan bara kliva upp och sparka ner bollhållaren och ta sitt gula istället för att falla och falla. Men men. Sammanfattningsvis en välförtjänt förlust. Nu jävlar löser vi kontraktet mot Västerås med en full bortaläktare. In och boka er innan platserna tar slut!
4 kvarnar Gött med ett finfint tifo.
3 kvarnar Gött med folk kom det.
2 kvarnar Gött att leda fair playligan. Fast i negativ bemärkelse.
1 kvarn Gött att kunna tjôta av sig på JS efteråt.