 |
2009-11-26 : Presstopp: GK tidningen på gång
Gårdakvarnen kommer även i år att ge ut ett fanzine. 40 sidor hårt gaisande i fyrfärgstryck. Spelarintervjuer, ett utförligt snack med Alic Axén, ett fett resereportage från ett Berlinderby i division fem, den sanna inifrånberättelsen om Gårdakvarnens äventyr genom landet 2009 och en hel del annat. Helt gratis för medlemmar i Gårdakvarnen. Nästintill omöjlig att komma över för andra. Är du inte medlem i Kvarnen 2009 kan du läsa mer om hur du blir det här.
Beräknad nedkomst för fanzinet är i dagarna kring GAIS julmarknad. De som betalat medlemsavgift för 2009 senast 5 december kan då hämta sin tidning helt gratis.
Som en liten teaser bjuder vi på delar av intervjun med Kenneth Gustavsson>>>
Från Hindås i sjuan, med många år som fansens hackkyckling bakom sig, till hyllad som en av allsvenskans bästa ytterbackar.
Gårdakvarnen snackar med Kenneth Gustavsson om vändningen, fasta situationer och varför GAIS inte lyckas lyfta ovanför plats elva.
Varför var du så bra i år?
- Efter förra säsongen kände jag att det var min bästa hittills, och egentligen tycker jag att jag höll ungefär samma nivå i år, så frågan borde kommit för ett år sedan.
Oavsett hur du själv känner så har du fått väldigt positiva omdömen från fansen i år. Bland annat knep du tredjeplatsen i Kvarnligan, efter Wanderson och Dime.
- Det är såklart kul att få beröm, och jag är absolut nöjd med säsongen. Alltid roligt att bli uppskattad av fansen, särskilt som jag missade sju matcher på grund av skada.
Tidigare år har du varit lite av en hackkyckling bland vissa fans och fått skit efter i stort sett varenda förlust. Varför tror du att det har ändrats i år?
- Spelare som gör några bra matcher på raken får en del gratis, och lite utrymme att vara mindre bra ett par gånger utan att bli sågade. Det fungerar även tvärt om. Är du dålig några gånger fortsätter folk gärna att tycka att du är en sopa även i de matcher du inte är det.
Har du märkt av fansens kritik genom åren? Varför tror du att just du varit extra hackad på?
- Det finns säkert flera anledningar, men att spela ytterback är en otacksam position i det avseendet. Det gäller i GAIS, lanslaget och i världsfotbollen. De offensiva spelarna får mest positiv uppmärksamhet, och i den mån försvarare blir omtyckta är det oftast mittbackar som utmärker sig. Brasilien är egentligen det enda undantaget, där ytterbackar har högre status.
Varför är det så svårt att bli älskad som ytterback?
- Jämför du med mittbackar förväntas vi gå på offensiven och löpa upp på kanterna mer. Det gör att du ibland missar i försvarsspelet, samtidigt som du är öppen för kritik för bristande löpvilja framåt och dåligt slagna inlägg.
Ditt första år i GAIS, när vi spelade i tvåan, tyckte jag att du var en säkerhetsrisk bakåt och mumlade ofta ”för helvete Kenneth” när du var inblandad i spelet. Likaså ditt andra år i klubben, Superettaåret 2004. Året efter höjde du dig markant och höll god Superettanivå, och nu är du en av allsvenskans bästa ytterbackar. Håller du med om den sammanfattningen?
- Ja, till stora delar. Min första säsong kände jag mig som lagets svaga länk. Jag var ung, från division sju och hade aldrig spelat back förut. Samtidigt visste jag att jag kunde utvecklas mycket och snabbt i den mycket bättre omgivningen jag hamnat i.
Vad är det som gjort att du kunnat ta de kliven i din utveckling som du har gjort?
- Så gott som allt mitt defensiva kunnande har jag Rolle att tacka för. Han var en perfekt tränare för GAIS under de åren han var här och jag lärde mig enormt mycket av honom. Under Magnus Pehrsson fick jag friare tyglar att flyga lite själv. Det gällde hela laget, som varit väldigt hårt bundna i Rolles defensiva taktik. Det gjorde mig till en duktigare spelar individuellt och utvecklade min offensiv.
Vad har du för egenskaper som spelare och person som gjort det möjligt?
- Jag har alltid satsat 100 procent och aldrig gett upp, även när det gått sämre. När jag var yngre hade jag lite problem att ta kritik och tog ibland åt mig på ett negativt sätt. Jag är mentalt starkare nu.
Hur tycker du att GAIS har utvecklats som lag under åren i Allsvenskan?
- Rolle var som sagt en perfekt tränare när vi skulle etablera oss. Under Pehrsson utvecklade vi vår förmåga att hålla i bollen och anfallsspelet. Alic har fortsatt på det spåret, men en lite skillnad är att han står för ett lite rakare spel än Pehrsson och vill att vi ska komma snabbare från försvar till anfall.
Hela klubben, från styrelse, tränare och spelare till supportrar, verkar överens om att laget blivit spelmässigt bättre för varje år. Varför syns det inte i tabellen?
- Det är väldigt små skillnader mellan lagen i Allsvenskan. Tittar du på årets säsong hade vi stora avbräck i backlinjen i våras. Det plus lite oflyt gav en ond cirkel och en tung uppförsbacke redan från början.
De flesta hade väntat sig en vändning direkt efter sommaruppehållet. Istället blev det två poäng på sex matcher och nedflyttningsplats.
- Det var väldigt tungt för oss. Särskilt minns jag buropen och missnöjet från publiken efter hemmaförlusten mot Trelleborg. Jag kan verkligen förstå de reaktionerna, samtidigt är det svårare att möta Trelleborg och Brommapojkarna hemma än AIK.
Varför?
- Brommapojkarna är ett bättre lag än Djurgården, men ändå förväntar sig publiken att vi ska vinna lätt mot BP medan de är mer förlåtande om vi inte gör det mot Djurgården. Jag förstår varför det fungerar så, men för oss spelare blir pressen från läktarna en helt annan mot de mindre namnkunniga lagen.
Efter förlusten mot Häcken på Rambergsvallen trodde jag att det var kört. Varför lyckades ni vända?
- Det var direkt efter slutsignalen den matchen det hände. Istället för buropen efter Trelleborgsmatchen stod supportrarna kvar och sjöng. Vi hade inte förtjänat det, men det lättade på tyngden av förlusten. På bussen in mot stan från arenan röt Dime till och sa att ”för helvete, vi håller på att åka ur Allsvenskan”. För oss var timmen efter Häckenförlusten en väckarklocka där vi först ändrade vår målsättning och bestämde oss att först och främst se till att ta oss upp på kvalplatsen. Sedan kom Benny Lennartsson in och gav ny energi och vi började få lite medflyt redan i matchen efter mot Öis. Men det hade inte kommit automatiskt om vi inte kollektivt knutit näven och sagt att nu skärper vi oss.
Lennartsson uppdrag var att förbättrade de fasta situationerna. Vad gjorde han konkret för att åstadkomma det?
- Framför allt han han tid att sätta fokus på de fasta på träningarna. Han gav oss tydligare roller defensivt. Offensivt nötte han mycket med mig, Wanderson och Lindström samtidigt som han ställde hårda krav på de andra som skulle ta löpningarna. Han var rätt tuff när man gjorde bort sig, om jag säger så. Resultatet var att vi blev tuffare och elakare i de båda straffområden, och då blir det ofta farligt även om frisparken eller hörnan inte är helt perfekt slagen.
Du slår många av våra frisparkar och hörnor. Vad har du för alternativ att välja på?
- Lite olika beroende på motstånd. De tittar ju på våra matcher och försöker läsa oss, så vi brukar ändra signalerna. Ibland betyder två händer upp första stolpen, ibland betyder det andra. Hörnor försöker vi sätta längs målområdeslinjen, men varierar mellan första och andra stolpen.
Vilka fotbollsminnen tar du med dig som de bästa från säsongen 09?
- De där riktigt viktiga matcherna som vi vunnit. Båda derbyna mot Öis. Premiären där de var rejält uppskrivna och sedan på hösten när allt vände för oss. Även bortasegern mot Hammarby.
Webred
Dela
|